Me, falling for you, is not the best at the time

Så, klev in i vecka 22 igår. Min lilla flicka är ungefär 25 cm lång nu, det är alltså ungefär hälften av vad hon kommer vara när hon kommer ut. Jag gissar på 50 cm kommer hon bli. Hon är väldigt livlig, sparkar mycket och lever sitt egna lilla liv, precis som hennes mamma gillar hon musik. Sparkarna blir ofta mer kraft i och snabbare när jag sätter på musik, speciellt daughtry. Men bästa tror jag är när jag sjunger, som jag typ alltid gör! Hon är så pass gammal nu att hon känner igen min röst främst, men även Andras som hon hör mycket. Kan tänka mig att hon börjar bli väldigt van vid Erikas röst tex som hon hör varje dag på jobbet och påväg från och till. Erika har en tendens att prata med Ebba också, säga hej till Ebba, inte bara mig. Tror hon kommer känna igen det sen. Mamma Elin är trött hela tiden, sov 8 h inatt, sov 3 h idag och om ca 1 h så sover jag garanterat igen. Skönt och fruktansvärt drygt på samma gång jag brottas ständigt med den 21 åriga Elin som fortfarande inte vill missa saker som händer med den blivande mamman Elin som blir trött och slut väldigt fort och inte kan gå lika snabbt längre, kommer inte i dom kläderna hon vill längre. Men dessa två Elin börjar snart kunna hitta ett mellanting tror jag. Sedan jag blev gravid har jag förlorar vänner och vunnit vänner. Jag tror att de kommer alltid finnas folk som drar sig undan för att man ska bli mamma, framförallt ensamstående. Väldigt många som slutat höra av sig. Men jag lägger ingen skuld, jag förstår att de valet jag valde då skulle få folk att se mig på ett annat sett. Både till det positiva till det negativa. Men jag har aldrig, någonsin, ångrat mitt val att behålla henne. Kärleken jag känner för henne, kommer övervinna allt, det vet jag.