This is your song

Någon som fortfarande läser? Isf har ni fan varit ihärdiga! Jag vet att det varit dålig uppdatering. Har väl inte haft något större bloggsug kanske.

Imorgon infaller min 22 års dag och jag måste faktiskt säga att det senaste året gjort mig gott. På fredag var det ett halvår sedan min dotter kom till världen! Om det är tufft som ensamstående? Oja! Men usch så värt det! Vakna upp med en liten solstråle varje morgon. På lördag firas 22 dagen med vänner! Blir delvis utflyttningsfest också. Har fått en lgh i grannhuset. En trea, bottenvåning med balkong i söderläge! Ska bli så himla skönt! Inflyttningadatum är fortfarande oklart men inom någon månad kan jag Tro.
Nu ska jag leva min sista timme som 21 år.

So you moved on

Fick höra av en kompis att en tjej hade suttit på en fest och klagat på att jag lämnar bort Ebba " ofta ". Jag hoppas på riktigt att det är ett dåligt skämt.
Jag har lämnat bort Ebba för natten två gånger sen hon föddes och sen har jag lämnat henne några gånger i några timmar.

Nu tänker jag vara helt ärlig med er där ute som läser min blogg. Att vara ensamstående är fantastiskt och jobbigt på samma gång, folk är väldigt, VÄLDIGT duktiga på att säga vad man gör fel, vad man kan göra annorlunda osv. Tips, självklart! Men tro mig som första gångs mamma och dessutom ensamstående är man inte alltid säker på sig själv och sina val. Men jag vet också att jag gör detta på det bästa sättet jag kan och att ingen känner Ebba. Jag kanske har lämnat bort henne mer än vad andra föräldrar gjort med tanke på att hon är 3 månader. Men å andra sidan så har jag hand om henne 24/7 och jag tycker jag kräver betydligt mycket mindre avlastning än vad kanske ensamstående föräldrar gör, vad vet jag.
Jag kan säga att jag personligen tycker att jag tycker jag hanterar det här ansvaret betydligt mycket mer än vad jag trott, att jag behövt väldigt mycket mindre hjälp än vad jag trott. Utåt sätt skulle jag tro att jag tycks vara rätt stark, vilket jag oftast är på insidan. Men snälla ni, om ni tycker något om mig, att jag lämnar bort henne för mycket så kan vi ju prata om det och bolla fram och tillbaka istället för att säga det bakom min rygg. Eller?

Tack till alla er som stöttar mig genom detta, ni är guld värd!

Call me when you're sober

Det som är positivt med att ha barn, är att man verkligen måste se till sina problem, saker som man annars kanske skulle vara helt förstörd över, i veckor. Nu gav jag det några timmar tårar, därefter ska jag göra mitt bästa för att vara glad för hans skull. Nu har man inte riktigt tid för problemen på samma sätt längre, inte dom små iallafall.

Iallafall, ebbis är nu 2,5 månader och hon växer fort! Har hunnit ha namngivningscermoni, istället för dop, för Ebba. Vi fikade, jag presenterade namnen och sjöng för Ebba. En mysig dag förutom att skruttis var lite sjuk :(

Imorgon ska vi först träffa Paula och hennes lilla bebis lilja och äta lunch! Sen ska ebbis till sin farmor där hon ska va under kvällen medan jag ska jobba på travet, blir nog toppen!

Himmeln måste sakna en ängel

Idag kom svaret på dna testet och det var positivt. Så det är skönt att ha det på papper! Vi ska väl till familjerätten och skriva på papprens som sedan skickas till Skatteverket. Ska bli spännande och se hur han tar detta, att han har det svart på vitt att ebbis är hans dotter. Det här kan gå åt ena eller andra hållet. We'll just wait and see!

I övrigt planeras ebbas namngivningscernoni lite grann och så.

Ain't gonna be easy

"Der måste ju vara bättre att amma när man är på språng, man har alltid maten med sig och alltid rätt temperatur eller, om man inte lämnar bort skatten så klart :) när man är på "språng" första månaden. Fattar inte hur man orkar...... "
En kommentar av WOW

Jag förstår hur du tänker, men i princip vart du än är så finns det en micro tex. Å det enda man behöver med är en flaska och lite pulver. Jag tycker det är rätt skönt med flaskan när man är borta, inte behöva slänga fram bröstet hela tiden. Men det är ju helt klart en smaksak men jag har valt att göra på det här sättet. (:

En fråga med ett svar

Linn frågade om jag ammar eller ersättning. Svaret på det är båda! Började med bara amning, men nu får hon bröstet på natten, morgonen och en gång kring 18 tiden. Övrig tid ersättning, är ofta på språng eller träffar folk och orkar inte känna mig som en mjölkkossa. Samtalade med barnmorskan om detta och hon sa att det är helt okej att göra så, att bästa är att amma på natten då mjölken är som fetast och eftersom ebba fortfarande följer sin kurva klockrent, så fortsätter jag på det!

Changes for life

Herregud, tiden går fort! 2 månaders dagen närmar sig för min lilla Ebbis!
I natt var andra natten när Ebba har vägrat somna. Hon somnande ca halv 2 i natt och vi skulle va på teg 9:30 idag hos doktorn så min klocka ringde klockan 8.. Jag var redo att gråta. På tal om att gråta så är det vad jag gjort de senaste två dagarna, idag är det dock betydligt bättre. Är förmodligen bara trött och hormoner som spökar! Jag känner mig lite otillräcklig, stressen över att lägenheten ska va i bra skicka osv stressar mig. Speciellt när någon påpekar att det är stökigt, trots att det inte är så farligt enligt mig. Men hänger det ren tvätt eftersom det inte tokar i tvättstugan på massa stolar och sånt, så ser det fort stökigt ut. Hade jag varit en sådan som alltid har städat och hade det i system sedan innan jag fick barn hade det säkert inte varit ett problem heller. Dagar som dessa, när hon sover några timmar i rad på dagen, då har jag tid för att både ta det lugnt, dricka mitt kaffe, se på tv i lugnet så har jag även ork att städa och så. Men de dagar bär hon sover Max 20 minuter i intervaller, samanlagt kanske 2,5 h på en hel dag, då orkar jag fan inte städa heller, knappt laga mat. Jag måste bara, precis som under graviditeten, komma på vad som funkar för mig och skita i vad andra säger.
Jag har världens snällaste lilla tjej till dotter, är lugn och skriker nästan aldrig och då är det för att hon är hungrig eller trött bara. Men trots detta så är jag upp i henne 24/7 och det känns fruktansvärt fjantigt att tycka att det är jobbigt ibland, speciellt när jag visste att när jag tog valet att behålla henne att det bara skulle va jag och hon. Men måste komma ihåg att jag har familj som gärna är med henne ibland och att det är okej för mig att lämna henne ett tag, gå hem, sätta mig å skita i en timme eller va fan som helst.
Att jag inte lämnar bort henne för att jag ska göra något speciellt utan för att få lite Elin time. Men jag är nog inte riktigt där än.

Jag vill bara lägga till att jag älskar mon lilla flicka mer än något annat i hela stora världen och jag ångrar inte mitt beslut för fem öre.